Aktörer - Helgalunden och Eriksdal |
|
Per Olof Hallman (1869-1941), arkitekt och stadsplanerare, stadsplanedirektör i Stockholm 1922-27. Under 1890-talet kom han i kontakt med Wienarkitekten Camillo Sittes riktlinjer för ett konstnärligt stadsbyggande. Typiska för Hallmans pittoreska stadsmiljöuppfattning blev de kuperade partier i Stockholms innerstad som han planlade omkring 1910-20: Lärkstaden, Rödabergsområdet (modifierat av Sigurd Lewerentz), Helgalunden och Blecktornsparken |
|
Paul Hedqvist (1895-1977), arkitekt som bedrev egen verksamhet från 1924: radhusen vid Ålstensgatan i Bromma 1932, vattenverket på Lovö 1933, hangar- och stationsbyggnader på Bromma flygplats 1936, Bromma läroverk 1936, Vanadisbadet 1937, Fredhälls folkskola samt yrkesskolan på Kungsholmen 1938, Skattehuset 1955 och Dagens Nyheters hus 1964. |
|
Sven Wallander (1890–1968), arkitekt, verkställande direktör i HSB Riksförbund 1924–58. Han gjorde 1915 ett förslag till arkitektoniskt schema för Kungsgatan i Stockholm som i stort sett genomfördes. Han ritade själv Norra Kungstornet (1919–23) samt talrika bostadshus. Wallander var initiativtagare till bildandet av Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening: HSB. |
|
Dorph & Höög, arkitektfirma i Stockholm, bildad 1897 av arkitekterna Victor Dorph (1862-1950) och Anders Johan Höög (1862-1930). Firman hade en omfattande produktion - över 370 byggnader, mest hyreshus, i Stockholms innerstad - och uppges 1907 ha varit Sveriges största arkitektkontor, med ett 30-tal anställda. Dorph utträdde 1910 och efterträddes av Gunnar Morssing (1878-1946). |
|
Fredrik (Fjodor) Lidwall (1870-1945), vars far emigrerat från Sverige till Ryssland, var en av Sankt Petersburgs ledande arkitekter tidigt 1900-tal. Han ritade bl.a. N.A. Meltzers affärs- och hyreshus (1904), Azov-Donbanken (1907) och Hotell Astoria (1911-13). Lidwall kom till Stockholm efter ryska revolutionen, där han bl.a. ritade Tysta gatan 3-5 (1922) och Shellhuset vid Birger Jarlsgatan 64 (1924-27). Hans styrka låg i klassicistisk fasad- och detaljbehandling |
|
Lennart Hellstedt (1885-1941), Civilingenjör och konstruktör för gas- och elverket 1909-10. Byggmästare från 1909 och fanns med bl.a. vid bygget av Stadion inför OS 1912. Verksam även i Helsingfors och S:t Petersburg på 1910-talet. Byggde kring 1930 smålägenheter i Eriksdalsområdet. Samverkade på senare år ofta med arkitekt Ragnar Östberg. |
|
Olle Engkvist (1889-1969), byggmästare som startade egen verksamhet 1922. Han prövade metoder för rationaliserad bostdsproduktion i s.k. seriebyggen: radhus i Ålsten 1932, smalhus i Hjorthagen 1934-37, bostadshus vid L.M. Ericsson i Midsommarkransen 1938-39. Även Kvinnohuset "Smaragden" för självförsörjande kvinnor på Kungsklippan 1938, stjärnhus och terrasshus i Gröndal 1943-52 samt Hässelby familjehotell 1955. Engkvist var 1933-47 ledamot av Bostadssociala utredningen, där efterkrigstidens svenska bostadspolitik förbereddes. |
|
Sven Markelius (1889–1972), arkitekt och stadsplanedirektör i Stockholm 1944–54. M. var en av den svenska funktionalismens förgrundsfigurer och ritade flera av de första funktionalistiska byggnaderna: Tekniska högskolans kårhus i Stockholm 1928–30, Gräsgatan 4-10 1930-31, kollektivhuset på John Ericssonsgatan 1935. Även Hötorgscity på 1950-talet och Sverigehuset 1969 |
|
Anna Lindhagen (1870-1941) sjuksköterska och barnavårdsinspektor vid Stockholms fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå 1902–1925. Hon var även redaktör för Morgonbris 1911–1916 och ledamot av stadsfullmäktige åren 1911–1923. Anna Lindhagen var tillsammans med Anna Åbergsson drivande kraft i bildandet av Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm 1906. |
Alma Hedin (1876-1958), var dotter till Stadsarkitekt Ludvig Hedin och syster till upptäcktsresande Sven Hedin och förblev ogift. Alma var vice värdinna för stiftelsen Wilhelm Govenii minne 1907—27, ledamot av stadsfullmäktige i Stockholm 1911—17 och initiativtagare till Blomsterfonden 1921.
|
|
|
|
|
|