|
|
|
|
Stadsguidning Atlas, Rörstrand, Birkastan och Röda Bergen |
|
|
|
Atlasverkstäderna låg mellan Sankt Eriksplan och järnvägen från 1873. Verksamheten flyttade 1925 till Sickla och blev senare Atlas Copco. |
|
Atlasområdet bebyggdes med bostäder 1926-31 och ofta med en sjätte s.k. kungsvåning. |
S:t Eriksbron
Den första bron, med bärande stålbågar, invigdes i december 1906. Den ersattes på 30-talet av den nuvarande bron med stålbalkar och betongfundament. Plats gjordes då under körbanan för tunnelbanan som började rulla 1952.
fotot från 1927 med Atlasområdet under rivning
|
|
|
Sportpalatset, 1929-30, (arkitekt J. S. Adrian) med biograf, restaurang och Stockholms enda 50-meters simbassäng. |
|
S:t Erikspalatset 1907-10 (arkitekter Dorph&Höög) var för 100 år sedan Stockholms högsta byggnad. |
|
|
|
Norrbackagatan 8-10, 1927. arkitekt Björn Hedwall. Högst upp 12-rumslägenhet för byggmästare Max Gumpel. |
|
Norrbackagatan 4, 1927-28. arkitekt Björn Hedwall. Byggherre och byggmästare Gumpel&Bengtsson. |
|
|
|
Rörstrands slott uppfördes kring 1635. Under 17- och 1800-talet disponentbostad för porslinsbruket. Flyglarna revs på 1920-talet. |
|
Rörstrands porslinsbruk startade 1726 och var verksamt i Stockholm i 200 år. Flyttade till Göteborg och senare Lidköping. |
|
|
|
Birkastaden bebyggdes 1898 till 1912 med täta kvarter av hyreshus, gårdshus och bakgårdar på en utmark till Rörstrands porslinsbruk |
|
Tomtebogatan 18, 1905-06. Dorph&Höög
Tomtebogatan 16, 1904-06. Dorph&Höög
Vikingagatan 20, 1906-11. Sam kjellberg
|
|
|
|
Karlbergsvägen var ursprungligen på 1700-talet uppfarten till Karlbergs slott. I början av 1900-talet bebyggs den med hyreshus med planterade förgårdar. De flesta förgårdar försvinner när Tunnelbanan grävs ner på 50-talet. |
|
Karlbergsvägen 64, 1913-14 för Lutherska missionsförbundet. Arkitekt Höög&Morssing
Karlbergsvägen 60, 1912-14, arkitekt Axel R Bergman för Svenska nationalföreningen mot tuberkulos.
|
Västra (norra..) renhållningsstationen var belägen på Norrbackagatan 31.
Inlastningstation för latrin och sopor till järnväg redan på 1800-talet. En av stadens tre nyanlagda renhållningsstationer från 1902 och framåt.
fotografiet till höger visar de sista hästdragna transporterna 1952.
|
|
|
Rödabergsområdet får en stadsplan med egnahem/radhus av Per Olof Hallman redan 1909. Det bebyggs dock inte förrän på 1920-talet och då främst med smålägenheter. |
|
Falugatan 16-18 är några av HSB:s allra första hus 1924-25. Sven Wallander arkitekt.
Falugatan 9-11, 1925. Arkitekt Fredrik Lidwall, byggmästare Lennart Hellstedt. |
Isaak Hirsch stiftelse bildades 1917 och husen i Röda Bergen byggdes 1923-25 med Axel R Bergman som arkitekt. |
|
Blomsterfonden bildades på initiativ av Alma Hedin och den första Blomstergården uppfördes i Röda Bergen 1925. Theodor Kjellgren arkitekt. |
|