Hem
Aktörer - Helgalunden och Eriksdal
 
 Per Olof Hallman (1869-1941), arkitekt och stadsplanerare, stadsplanedirektör i Stockholm 1922-27. Under 1890-talet kom han i kontakt med Wienarkitekten Camillo Sittes riktlinjer för ett konstnärligt stadsbyggande. Typiska för Hallmans pittoreska stadsmiljöuppfattning blev de kuperade partier i Stockholms innerstad som han planlade omkring 1910-20: Lärkstaden, Rödabergsområdet (modifierat av Sigurd Lewerentz), Helgalunden och Blecktornsparken
 
 Paul Hedqvist (1895-1977), arkitekt som bedrev egen verksamhet från 1924: radhusen vid Ålstensgatan i Bromma 1932, vattenverket på Lovö 1933, hangar- och stationsbyggnader på Bromma flygplats 1936, Bromma läroverk 1936, Vanadisbadet 1937, Fredhälls folkskola samt yrkesskolan på Kungsholmen 1938,  Skattehuset 1955 och Dagens Nyheters hus 1964.
 
 Sven Wallander (1890–1968), arkitekt, verkställande direktör i HSB Riksförbund 1924–58. Han gjorde 1915 ett förslag till arkitektoniskt schema för Kungsgatan i Stockholm som i stort sett genomfördes. Han ritade själv Norra Kungstornet (1919–23) samt talrika bostadshus. Wallander var initiativtagare till bildandet av Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening: HSB.
 
 Dorph & Höög, arkitektfirma i Stockholm, bildad 1897 av arkitekterna Victor Dorph (1862-1950) och Anders Johan Höög (1862-1930). Firman hade en omfattande produktion - över 370 byggnader, mest hyreshus, i Stockholms innerstad - och uppges 1907 ha varit Sveriges största arkitektkontor, med ett 30-tal anställda. Dorph utträdde 1910 och efterträddes av Gunnar Morssing (1878-1946).
 
 Fredrik (Fjodor) Lidwall (1870-1945), vars far emigrerat från Sverige till Ryssland, var en av Sankt Petersburgs ledande arkitekter tidigt 1900-tal. Han ritade bl.a. N.A. Meltzers affärs- och hyreshus (1904), Azov-Donbanken (1907) och Hotell Astoria (1911-13). Lidwall kom till Stockholm efter ryska revolutionen, där han bl.a. ritade Tysta gatan 3-5 (1922) och Shellhuset vid Birger Jarlsgatan 64 (1924-27). Hans styrka låg i klassicistisk fasad- och detaljbehandling
 
 Lennart Hellstedt (1885-1941), Civilingenjör och  konstruktör för gas- och elverket 1909-10. Byggmästare från 1909 och fanns med bl.a. vid bygget av Stadion inför OS 1912. Verksam även i Helsingfors och S:t Petersburg på 1910-talet. Byggde kring 1930 smålägenheter i Eriksdalsområdet. Samverkade på senare år ofta med arkitekt Ragnar Östberg.
 
 Olle Engkvist (1889-1969), byggmästare som startade egen verksamhet 1922. Han prövade metoder för rationaliserad bostdsproduktion i s.k. seriebyggen: radhus i Ålsten 1932, smalhus i Hjorthagen 1934-37, bostadshus vid L.M. Ericsson i Midsommarkransen 1938-39. Även Kvinnohuset "Smaragden" för självförsörjande kvinnor på Kungsklippan 1938, stjärnhus och terrasshus i Gröndal 1943-52 samt Hässelby familjehotell 1955. Engkvist var 1933-47 ledamot av Bostadssociala utredningen, där efterkrigstidens svenska bostadspolitik förbereddes.
 
 Sven Markelius (1889–1972), arkitekt och stadsplanedirektör i Stockholm 1944–54. M. var en av den svenska funktionalismens förgrundsfigurer och ritade flera av de första funktionalistiska byggnaderna: Tekniska högskolans kårhus i Stockholm 1928–30, Gräsgatan 4-10 1930-31, kollektivhuset på John Ericssonsgatan 1935.  Även Hötorgscity på 1950-talet och Sverigehuset 1969
 
 Anna Lindhagen (1870-1941) sjuksköterska och barnavårdsinspektor vid Stockholms fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå 1902–1925. Hon var även redaktör för Morgonbris 1911–1916 och ledamot av stadsfullmäktige åren 1911–1923. Anna Lindhagen var tillsammans med Anna Åbergsson drivande kraft i  bildandet av Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm 1906.
 
Alma Hedin (1876-1958), var dotter till Stadsarkitekt Ludvig Hedin och syster till upptäcktsresande Sven Hedin och förblev ogift. Alma var vice värdinna för stiftelsen Wilhelm Govenii minne 1907—27, ledamot av stadsfullmäktige i Stockholm 1911—17 och initiativtagare till Blomsterfonden 1921.
 
 
 
Uppdaterat 2021-12-22
Utskriftsvänlig sida
Provided by Webforum