Hem   Aktörer Skinnarviksringen        Per Olof Hallman (1869-1941), arkitekt och stadsplanerare, stadsplanedirektör i Stockholm 1922-27. Under 1890-talet kom han i kontakt med Wienarkitekten Camillo Sittes riktlinjer för ett konstnärligt stadsbyggande. Typiska för Hallmans pittoreska stadsmiljöuppfattning blev de kuperade partier i Stockholms innerstad som han planlade omkring 1910-20: Lärkstaden, Rödabergsområdet (modifierat av Sigurd Lewerentz), Helgalunden och Blecktornsparken        Josef Norén (1872-1936), byggmästare som hade entreprenader för flera projekt ritade av Ferdinand Boberg bl.a: Centralposten (1900), Saltsjöbadens kyrka (1912) och Nordiska Kompaniet (1915). Norén var även ledamot av Stockholms stadsfullmäktige för högerpartiet 1912–20, av stadskollegiet och av fastighetsnämnden.        Ernst Stenhammar (1859–1927), arkitekt. Med stort tekniskt kunnande förnyade Stenhammar affärs- och kontorshusarkitekturen i Sverige genom att introducera ny teknik i en modern dräkt. I Centralpalatset (1895–98) med stålstomme samt varuhuset Myrstedt & Stern (1908–10) med en stomme av armerad betong. Även Grand Hôtel Royal (1905–09) samt Södra BB (1907).        Sven Wallander (1890–1968), arkitekt, verkställande direktör i HSB Riksförbund 1924–58. Han gjorde 1915 ett förslag till arkitektoniskt schema för Kungsgatan i Stockholm som i stort sett genomfördes. Han ritade själv Norra Kungstornet (1919–23) samt talrika bostadshus. Wallander var initiativtagare till bildandet av Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening: HSB.        Olle Engkvist (1889-1969), byggmästare som startade egen verksamhet 1922. Han prövade metoder för rationaliserad bostdsproduktion i s.k. seriebyggen: radhus i Ålsten 1932, smalhus i Hjorthagen 1934-37, bostadshus vid L.M. Ericsson i Midsommarkransen 1938-39. Även Kvinnohuset "Smaragden" för självförsörjande kvinnor på Kungsklippan 1938, stjärnhus och terrasshus i Gröndal 1943-52 samt Hässelby familjehotell 1955. Engkvist var 1933-47 ledamot av Bostadssociala utredningen, där efterkrigstidens svenska bostadspolitik förbereddes.        Gustaf Wickman (1858-1916) var det förra sekelskiftets stora bankarkitekt, bland annat Skånes Enskilda Bank (1900) och Sundsvallsbanken (1903) på Fredsgatan. Skånska gruvan m.m. på 1897 års konst- och industri utställning 1897. Borgarhemmet (1910), Slakthuset i Johanneshov (1912) och Allmänna BB vid LillJansskogen (1913) samt Långbro sjukhus.        Ernst Grönwall (1906–96), arkitekt som ritade ett stort antal bostadshus ofta med smålägenheter som på Storgatan 6 (1938-39) och Alströmergatan 16 (1939-40). Runda personalbostäder till Beckomberga sjukhus och stjärnhus i Blackeberg på 1950-talet. Skärholmsterrassen på 1960-talet. Biograferna Victoria på Götgatan (1936) och Draken vid Fridhemsplan (1938).        Wilhelm Govenii (1825-1903), bruksägare som vid sin död testamenterade 800 000 kr för: "att i Stockholm uppföra bostäder vilka på billiga villkor uthyres till obemedlade personer ur arbetarklassen med företräde för änkor med barn". De första husen byggdes i kvarteret Piskan 1907 på Södermalm och senare på Nybrogatan och Lundagatan.        Torsten Alm (1859-1910), läkare. Han var en av initiativtagarna, tillsammans med bland annat arkitekt Erik Ulrich, till Byggnads AB Manhem. Företaget bildades 1894 och byggde arbetarbostäder på Södermalm och senare i Aspudden. Namnet Manhem är hämtat ur fornnordisk mytologi och betyder "Människornas boning".         Uppdaterat 2021-12-22 Utskriftsvänlig sida

Provided by Webforum